VI SVARAR PÅ VANLIGA FRÅGOR OM JURIDIK
Här kommer vi att ge svar på frågor som folk ofta har om bedrägerier, rättegångar och andra juridiska frågor.
FRÅGA: Internet- och telefonbedrägerier utförs ofta från andra länder, ibland till och flera olika länder samtidigt. Hur försvårar detta den juridiska processen?
SVAR: Det försvårar framförallt utredningsmöjligheterna för polisen och om det inte är extremt stora belopp finns det nog en risk att utredningarna läggs ner pga resursbrist.
FRÅGA: Jag har hyrt en bostad i andrahand under en längre tid i Stockholm för 18 000 kronor i månaden. Bostaden har ett rum och kök och jag tycker att summan är orimligt hög – åtminstone då jag talat med andra i samma situation. Hur kan jag gå vidare och är det möjligt att få pengar tillbaka retroaktivt?
SVAR: Om du har blivit lurad (”vilseledd”) av motparten och det kan bevisas, så kan den personen kanske åtalas för bedrägeri och du kan då ha en möjlighet att få tillbaka en del av pengarna i form av skadestånd. Det krävs dock rätt speciella omständigheter för att anse en sådan situation som bedrägeri.
Typiskt sett så kan det vara så att den person du hyrt lägenheten av inte har rätt att hyra ut den och att du därför blir av med förskottsinbetalda hyror. Det är en vanligare form av bedrägeri när det gäller lägenheter.
FRÅGA: En gammal affärspartner bad mig stödja hans nya verksamhet med pengar. Jag gick in med 22 000 kr för att hjälpa en gammal vän. Nu har vi blivit ovänner eftersom det visat sig att han använt mina pengar till en helt annan typ av verksamhet som jag inte vill stödja. Jag tycker han har lurat mig, kan jag på juridisk väg få tillbaka mina pengar?
SVAR: Du kan polisanmäla honom för bedrägeri om han lurat dig angående vad pengarna skulle användas till. Om han döms för bedrägeri har du möjlighet att kräva skadestånd av honom, så du får tillbaka dina pengar.
FRÅGA: Min mejlbox är full av meddelanden från personer som har ”sjuka släktingar” eller andra problem och ber mig skicka pengar till diverse konton. Mejlen hamnar direkt i papperskorgen, men jag undrar ändå: är det vanligt att den här typen av ”nätfishing” hamnar i rätten och vilka straff är aktuella?
SVAR: Nej det är ganska ovanligt att sådana mål går till rättegång, eftersom de ofta är mycket komplicerade att utreda och kräver stora resurser. Det är inte ovanligt att man använt servers och konton i andra länder, dolt sina identiteter och använt olika former av kryptering av hårddiskar.
Eftersom det är brott som typiskt sett drabbar ett mycket stort antal människor tar även förhör med alla dessa lång tid att genomföra. Straffen för bedrägerier är generellt sett ganska låga i Sverige. Grova bedrägerier med flera miljoner i brottsutbyte kan ge mellan tre och fyra års fängelse i allvarliga fall, oftast döms de inblandade till kortare straff eller för vård av t.ex. spelmissbruk.
Det vanligaste är att polisen får tag på de s.k. målvakterna, som ställt upp med bankkonton och inte de som ligger bakom själva brottsplanen. Målvakterna får ofta kortare fängelsestraff på upp till åtta – tio månader i snitt.
FRÅGA: Kortbedrägerier på nätet fortsätter öka. Men hur ofta ställs egentligen personer som ägnar sig åt denna typ av brottslighet till svars? Får ni in många sådana mål?
SVAR: Bedrägerier i alla former är svåra att utreda för polisen. Utredning av bedrägerier är ofta resurskrävande och tar lång tid. Polisen har begränsade resurser att kunna hantera dessa utredningar som allt oftare sker med hjälp av Internet.
Svårigheterna med bedrägerier över Internet är att det är svårt att bevisa vem som suttit bakom tangentbordet eller som använt t.ex. en inloggningsdosa till ett bankkonto, eftersom gärningsmännen ofta använder falska identiteter och "målvakter" med konton som tar emot de brottsligt åtkomna pengarna. Målvakten tar ut pengarna och lämnar dem till gärningsmannen som då inte lämnar några spår.