Bedrägeri

Våra advokater hjälper dig i rätten

Lade falska bud på lägenhet – dömd för bedrägeri

Att bluffa under en budgivning i en bostadsaffär är en form av bedrägeri som alltid riskerar att dyka upp, inte minst på dagens överhettade bostadsmarknad. Här berättar vi historien om kvinnan som dömdes, friades och dömdes igen.

Det hela utspelade sig i Solna 2011. En kvinna ville hjälpa sina föräldrar att få upp priset när de skulle sälja sin bostadsrätt, berättar Dagens Juridik. De slutgiltiga köparna fick till slut betala 3 260 000 kronor för lägenheten. Enligt åtalet hade säljarnas dotter lagt falska bud som höjde priset betydligt.

Dömdes i Tingsrätten

Ärendet gick upp i Solna tingsrätt som ansåg det var styrkt att dottern hade lämnat buden under falskt namn. Dessutom ansåg rätten att det inte spelade någon roll hur högt priset var i förhållande till marknadsvärdet. Tingsrätten tog istället fasta på att priset blev högre än vad det skulle ha blivit utan dotterns bedrägeri. Dottern hade fått upp priset med 60 000 kronor, vilket medfört skada för köparna och vinning för föräldrarna.

De säljande föräldrarna skälva friades dock av tingsrätten, eftersom det inte gick att styrka att de kände till dotterns förehavanden.

Domen överklagades till Hovrätten, som friade kvinnan helt. Eftersom det inte gick att visa att det slutgiltiga priset hamnade över marknadsvärdet så ansågs inte de slutgiltiga köparna ha lidit någon skada.

Riksåklagaren tog upp fallet

Men fallet slutade inte med hovrättens ändrade dom. Köparna överklagade genom riksåklagaren och ärendet togs upp även i Högsta Domstolen. Riksåklagaren motiverade överklagandet med att hänvisa till de slumpmässiga förhållanden som ofta finns vid budgivningar och svårigheterna att värdera. Detta fall behövde helt enkelt ses över av en högre instans. Köparna ville dessutom ha ut ett skadestånd för att dottern drivit upp priset med sina falska bud.

HD konstaterade visserligen att det man inte kan räkna med att motparten är sanningsenlig till 100 % under en budgivning, men att falska bud är långt över gränsen för vad som kan tillåtas. Enligt HD gick det inte att klarlägga hur budgivningen skulle ha slutat om dottern inte blandat sig i. Men man slår fast att hon satte en ordnad process ur spel. Ett slutpris på marknadsmässiga grunder blev omöjligt – till fördel för kvinnans föräldrar och till nackdel för köparna.

HD gick på tingsrättens linje

HD gick därför på tingsrättens linje och dömde kvinnan till villkorlig dom och 50 dagsböter. Dessutom dömdes hon att betala ut ett skadestånd på 200 000 kronor till köparna. Skadeståndet beräknades efter det pris som köparna hade vunnit budgivningen på om de falska buden inte hade inkommit.

Eventuella oklarheter om hur utvecklingen hade blivit fick gå ut över bedragaren. Samma resonemang tog rätten fasta på när de gällde vilket lägstapris säljarna hade varit villiga att acceptera. Att det slutgiltiga priset hamnade under utgångspriset och att säljarna var missnöjda bortsåg alltså Högsta Domstolen från.

20 okt 2016